Hem EUD Politik EU-valet och personer med funktionsnedsättning - Lansering av den sjätte EUF-rapporten om mänskliga rättigheter om politiskt deltagande

EU-valet och personer med funktionsnedsättning - Lansering av den sjätte EUF-rapporten om mänskliga rättigheter om politiskt deltagande

maj 16, 2022

EU-kommissionen, EU-parlamentet, EUD och EU, Europeisk strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021-2030, Mänskliga rättigheter, Politik, Målen för hållbar utveckling (SDG), FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR BARN OCH UNGA

Val i EU

Den 16^th I maj 2022 höll Europeiska handikappforumet (EDF) ett evenemang för att lansera sin sjätte rapport om mänskliga rättigheter med fokus på funktionshindrade personers rätt att rösta och ställa upp som kandidater i EU-valet. Rapporten utforskar och jämför de rättsliga och praktiska hinder som hindrar personer med funktionsnedsättning från att utöva sina politiska rättigheter. Catherine Naughton, direktör för EUF, öppnade evenemanget, varefter ett videotal från Europaparlamentets talman Roberta Metsola spelades upp. Ordföranden utropade att "det är en skandal att vallagarna i 14 medlemsstater år 2022 inte tillåter personer med funktionshinder att rösta - detta är diskriminering".

Armin Rabitsch, ordförande för Elections-Watch.EU, presenterade aktuell information om de rättsliga och praktiska hindren för att rösta och kandidera i valet till Europaparlamentet. Rabitsch beskrev de olika hindren men förklarade också att det finns ett antal olika sätt att rösta i olika länder, t.ex. mobila valurnor, poströstning i landet och möjligheten att byta eller välja vallokal. Olika länder har dock vissa av dessa alternativ och andra inte. När det gäller nästa steg berömde Rabitsch rapporten från EDF och sade att den är en utmärkt referens som kan användas i kommande valreformdebatter på EU-nivå och nationell nivå.

För det andra presenterade EDF:s policychef Alejandro Moledo olika åtgärder som vidtagits för att garantera lika tillgång och möjligheter i valet till Europaparlamentet, med fokus på tillgänglighet, alternativa sätt att rösta, rösthemlighet och fritt val av rösthjälp. När det gäller tillgängligheten till valinformation och kommunikation underströk Moledo att det finns en allmän brist på tillgänglighet på teckenspråk och i olika format, t.ex. lättläst och punktskrift. Därför krävs rimliga anpassningar för att garantera att röstningen är tillgänglig för alla.

EUF:s rekommendationer omfattade bl.a. att garantera rätten att rösta och ställa upp i val, oavsett om man har juridisk kapacitet eller inte, att maximera tillgängligheten till valförfarandet, material och anläggningar, att tillhandahålla rimliga anpassningar så att personer med funktionsnedsättning kan rösta självständigt och i hemlighet, att garantera fritt val av assistans och att samarbeta med de offentliga uppgiftsskyddsombuden för att utvärdera och definiera hur man kan lösa de rättsliga och praktiska hindren.

Irena Moozova, direktör för jämställdhet och unionsmedborgarskap vid GD JUST (generaldirektoratet för rättvisa och konsumentfrågor) och ordförande för det europeiska valnätverket, redogjorde slutligen för specifika fall som har lett till betydande förändringar när det gäller de demokratiska rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Hon konstaterade att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (t.ex. artikel 29) och EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning innehåller tydliga principer om respekt och icke-diskriminering. Rättsligt sett är EU och medlemsstaterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning skyldiga att se till att rätten till politiskt deltagande skyddas, respekteras och förverkligas. Vidare kommer EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021-2030 att omfatta flera åtgärder för att genomföra CRPD-konventionen. När det gäller politiskt deltagande kommer strategin att stödja flera åtgärder, t.ex. fullt valdeltagande och tillgänglighet i EU-valen (både som väljare och som kandidat), samt att 2023 upprätta en vägledning för god valpraxis som behandlar funktionshindrade medborgares deltagande i valprocessen.

Moozova framhöll att det i EU finns cirka 800 000 personer som stötte på hinder i det senaste EU-valet. Efter det senaste EU-valet beslutade Europaparlamentet därför att lika deltagande måste prioriteras inför valet 2024. Moozova nämnde några initiativ som kommissionen redan har publicerat på detta område och som den också arbetar med. Till exempel EU:s handlingsplan för demokrati och den tidigare nämnda vägledningen som kommer att tas fram 2023. Slutligen säkerställer EU:s samarbetsnätverk för val tillgängliga röstningsmaskiner och vallokaler samt anpassning för väljare med funktionshinder, till exempel införandet av Whatsapp-tjänster för väljare med hörselskador.